Stadsvandring
Historisk stadsvandring
Mikaela Lodén på Vaxholms turistbyrå berättar om historiska byggnader och platser i centrala Vaxholm.
RÅDHUSET
Rådhus var förr i tiden ett hus där stadens domstol sammanträdde. De städer som hade ett eget rättsväsende hade ett rådhus. Dagens rådhus invigdes 1926. Innan dess låg ett mindre rådhus på platsen som blev klart 1885. På bottenvåningen fanns då polisstation, arrest, domstol och kontor. På övervåningen bodde borgmästaren med sin familj. Vid den tiden så bodde drygt 1500 personer i Vaxholm och Oscar II var kung. År 1925 fick arkitekten Cyrillus Johansson i uppdrag att göra rådhuset större. Det gamla rådhuset fick nu en våning till och utökades på gavlarna med 2,5 meter på båda sidor. Rådsalen flyttade upp en våning och borgmästarens bostad förlades på den översta nybyggda våningen. Domstolen, rådhusrätten, försvann från Vaxholm år 1948. Polisstationen flyttade ut ur rådhuset år 1957. Och borgmästare hade vi fram till 1968. Idag finns turistbyrå, kontor för kajprojektet, möteslokaler och privata kontor i rådhuset.
WAXHOLMS HOTELL
Waxholms hotell är idag det enda hotellet här i Vaxholm och det första hotellet på den här platsen byggdes i mitten av 1800-talet. Det var då som sommargästerna började komma till Vaxholm. Hotellet fick namnet Falks salonger, det var ett trähus och rörelsen drevs av systrarna Ulla och Carolina Falk. Det var stadens finaste restaurang, man hade vita dukar på borden och en anställd sockerbagare. De snabba ångbåtsförbindelserna med huvudstaden lockade besökare från Stockholm. Hotellgäster kunde åka till Vaxholm och äta middag på Falks salonger och hem igen samma kväll. Falks salonger brann ner år 1899. Nya Waxholms Hotell ritades av arkitekt Erik Lallerstedt i jugendstil och invigdes år 1902.
VAXHOLMS KASTELL
Första fästningen började byggas år 1548 på den lilla ön som heter Vaxholmen. Kung Gustav Vasa ansåg att det behövdes ett permanent försvar här för att hindra fiender att ta sig in till Stockholm. Fästningen räddade Sverige två gånger. År 1612 kom danskarna med en flotta av 30 stora fartyg och 8000 man och försökte ta sig förbi här, men tack vare Vaxholms fästning misslyckades attacken. Ryska tsaren seglade in i Stockholms skärgård sommaren 1719 och brände ner hela skärgården, plus stora delar av svenska kusten. Försöket att ta sig till Stockholm via Vaxholm misslyckades och de ryska galärerna fick vända. År 1833 rev man den gamla Vasafästningen och började bygga den nya fästningen som vi ser idag. Den tog 30 år att bygga. Vapnen blev mycket mer effektiva på 1850-talet och vid en testskjutning av de 2,5 meter tjocka murarna år 1872 gick skottet rakt igenom väggen. Denna fästning har sedan använts som stab, utbildningsplats och bostäder. Militären flyttade ut på 1940-talet och idag inryms här bland annat en konferensanläggning, bistro, bed & breakfast och Fästningsmuseet.
BATTERIPARKEN
På den här platsen byggdes i början på 1700-talet ett kanonbatteri. Det anlades för att förstärka västra fästningssundet. Kungen hade stängt och blockerat alla farbara sund, så det här var den enda segelleden in till Stockholm. Det var viktigt att ha ett starkt försvar här, för att hindra fienden från att ta sig till huvudstaden. Batteriet hade ursprungligen tio kanoner som var tillverkade år 1676. I början av 1800-talet byttes dessa ut och ersattes med 18-pundiga portugisiska kanoner och platsen fick då namnet Portugisiska batteriet. Vid 1900-talets början moderniserades anläggningen och fyra stycken 27 cm kanoner placerades på platsen. Dessa hade en lång räckvidd och de sköt över öarna och ända ut på Trälhavet. Man kan än i dag se lavetträlsarna i marken som kanonerna stod på.
NORRHAMNEN
Tidigare trängdes fiskebåtar vid Norrhamnen och runt om viken fanns gistvallar, där näten hängde på tork. Under 1800-talet fanns det ca 150 fiskarfamiljer i Vaxholm. De bodde i Norrhamnen, Västerhamnen och på Västra Ekudden. Huvudsysslan för Vaxholmsborna i slutet på 1800-talet var fisket. Man fiskade framförallt strömming och att vara fiskare var slitsamt. Man gav sig ut med båten på kvällen och kom oftast inte hem förrän tidigt på morgonen. Vissa säsonger fick fiskarna ro långa sträckor för att plocka upp strömmingen, ibland ända ut till Sandhamn. Den färska Vaxholmsströmmingen var mycket populär inne i Stockholm för den var inte saltad, utan dagsfärsk. Den roddes in varje morgon till salutorget i Stockholm där den såldes. Det var vanligtvis fiskarfruarna som rodde till Stockholm och skötte försäljningen av strömmingen. På ena sidan av Norrhamnen ser man Hembygdsgården. Där kan man under sommarmånaderna besöka Hembygdsmuseet och se hur det var att leva som fiskarfamilj i Vaxholm under 1800-talet. En trappa upp finns en utställning om det viktiga strömmingsfisket och där finns en fullt utrustad långbåt i original, med all utrustning.
